Kantstött
Resandet börjar ta ut sin rätt på mig. Sakta men säkert börjar jag bli lite skadad. Listan är inte överdrivet lång än så länge. Den är inte överdrivet allvarlig. Men ärren finns där. Såren finns där. Ständigt påminnande att jag kanske inte är den hela jag som gav sig ut på denna resa.
Min stukade fot. Min sårade hand och klämda tå.
En kantstött jag.
/Alex
Kommentarer
Postat av: Fathima
kom hem då! :)
Trackback
